Vasikkavuoma
Foto: Tomas Calla
Vasikkavuoma en av norra Europas största sammanhängande slåttermyr. Ytan är på ca 250 hektar och under sin storhetstid fanns där ca 350 lador. För närvarande finns det ett 70- tal lador kvar. Namnet Vasikkavuoma härstammar troligen från det lapska ordet Wasckjåck. Första gången som Vasikkajoki (vuoma) omnämns torde härledas till mitten av 1700- talet under våra byars historia. Troligen kan tidigare brukare från Pajala ha förekommit men man har ännu inte lyckas hitta något som tyder på detta. Påståendet grundas på att brukare från Pajala bl.a. la under sig holmarna på Torneälv vilket torde vara vid en tidigare tidpunkt , eventuellt i början av 1700-talet. För att få fram dessa fakta krävs en lång tid av forskning.
Eftersom den 250 hektar stora myren var en ”kornbod” på grund av sin riklighet på sjöfräken var den en stor tillgång för gårdarna i närheten . Vid laga skifte 1880- talet stod det enstaka lador ute på myren. Före denna tidpunkt hässjade man höet och lätt det stå ute hela året tills det var dags att transportera hem fräkenet. Enligt hörsägner var det renägarna som efter laga skiftet bekostade tillkomsten av lador genom att sänka virket till brukarna så att dom kunde uppföra ladorna. Brukarna (bönderna) hamnade i dispyt med renägarna på grund av att höet stod ute hela året så att renarna kom åt att äta från hässjorna innan bönderna hann köra hem höet därav beslöt renägarna att hjälpa till med uppbyggande av ladorna.
Vid myrkanten stod en eller flera slåtterkojor där man kunde rasta och eventuellt sova över om det var för lång väg att gå hem om kvällarna. En av slåtterkojorna står fortfarande vid slåtterkanten och kan berätta sin långa historia genom att användarna ristade sitt namn och datum i de tjocka väggstockarna. Den äldsta inristningen gjordes den 27 april 1811.
Sätter man sig i slåtterkojan, stänger ögonen och sjunker ner i tystnad så kan man höra stockarna skvallra om en flera hundra årig historia, vedermödor som våra förfäder hade att ta fram sitt dagliga bröd men man kan även höra skratt från grovhugna röster när de för ett kort ögonblick glömde vardagens vedermödor. Lyssnar man riktigt noga kan man höra barnens glada rop och tjoande när dom springer och leker med varandra.
Vasikkavuoma kallas även för ”Ladornas rike” för det många kvarvarande ladorna ute på myren. Ladorna är timrade av furor och granar från den intilliggande skogen. Fallfuror och torrgran var det starkaste och ett av det tåligaste virket som fanns att tillgå och krävde ingen speciell behandling för att hålla längre . Granstockar lades hela som grund för att därpå bygga upp själva ladan. Det var viktigt att man fick upp ladan från myren för att undvika svallisen på våren som kunde förstöra höet i ladorna. Taket gjordes av senvuxen furu som klövs på längden till tjocka brädor och lades som tak med fiberriktningen neråt för att vattnet skulle rinna lättare bort och inte tränga in i trädet. Väggarna i ladorna är inte helt raka, utan gavlarna är bredare upptill än nertill. Det hade väl två olika funktioner, ena var att höet hindrades att packas alltför hårt vilket förhindrade mögel. Det andra var att det inte samlades så mycket snö runt omkring ladan när man skulle ta hem höet eftersom konstruktionen var sådan att det bildades vindvirvlar runt ladorna som blåste bort snön.
Det öppna myrlandskapet på Vasikkavuoma ger ett rikt fågel och växtliv. I myrens mitt där det är som våtast, växer sjöfräken, strängstarr och vattenklöver. Totalt växer det ca 50 olika arter på myren som bildar ett ”växtsamhälle” som är typiskt för en rik slåttermyr och som blir alltmer sälsynt. Några exempel på växter är Kärrspiran, Slåtterblomma, Sprängört, Myrbräckan, Tätört och Silkeshår. Flera arter av orkidéer växer på myren bl.a. den sällsynta Lappnyckeln.
På våren kommer det ett stort antal flyttfåglar som på sin flygning norrut till sin häckningsplatser stannar för att vila sig. Under våren hör man tranornas sång över hela byn som annonserar sommarens ankomst om än den verkar vara långt borta. Under flera år har ett par tranor häckat ute på myren. Storspoven samt en stor del av dom övriga vadarfåglarna häckar på myren vilket gör att den under sommarmånader är en barnkammare för ett flertal av fågelarter som annars skulle dö ut.
Återskapande av slåtteräng
MEJA- byautveckling som är en sammanslutning av fyra byar Mukkakangas, Erkheikki, Juhonpieti och Autio startade återuppbyggnaden av denna gigantiska myr sommaren 1996. Under våren -96 presenterades en ide av en eldsjäl för den ett år tidigare startade föreningen. Varför skulle man inte kunna göra något av en sådan stor rikedom som fanns inpå knutarna på oss. En EU ansökan gjordes i samarbete med idégivaren, kommunen och föreningen. Ansökan beviljades och arbetet startade sommaren -96 med att restaurera en del av myren tillsitt ursprungliga skick. Arbetet bedrevs under två somrar och avslutades hösten -97. Under restaureringsarbetet fortskred arbetet mycket bra så att när man summerade hur mycket man hade hunnit med märkte man att målet som var 15 hektar hade egentligen blivit ca 80 hektar. Under -97 tog föreningen på sig ansvaret att bruka 18 hektar av myren. Man ville från föreningen bibehålla den gamla traditionen med myrslåtter och samtidigt bevara något åt eftervärlden. Den kommande generationen skapar sig en uppfattning om hur deras förfäder hade hankat sig fram och under hårda villkor byggt upp detta land.
1998 ansöktes och startades det ett EU-projekt vid namn Vasikkavuoma framtid. Projektet kom igång tack vare en utbildning i projektledarskap där man fick insikter om hur ett projekt drivs samt att man under utbildningstiden hade tid att arbeta med egna projekt. Starten skedde under juni och projektets huvudmål är att skapa sysselsättning, stadigvarande samt för några under sommar säsongen. Andra mål som sattes upp var följande: Restaurering av en slåtterkoja, restaurering av lador, marknadsföring och informationsmöten, paketerbjudande inom besöksnäringen, videoinspelning ”Det fyra årstiderna”samt utveckla en slåttermaskin.
Projektet pågick tiden 14/6- 99 --- 31/11- 00.
1. Restaurering av slåtterkoja. En gammal slåtterkoja från början av 1800- talet flyttades till en bättre plats vid myrkanten och rustades upp i sin helhet. Tidigare uppförande av slåtterkojan hade gjorts fel där timringarna hade kastats om. Vi byggde upp den på ett sådant sätt att vi försökte efterlikna den som den hade varit en gång i begynnelsen. Eldstaden byggdes upp enligt dom efterforskningar som vi gjort där vi bland annat hittat en gammal plats för en slåtterkoja med en fortfarande synlig eldstad. Till taket på kojan sattes liknande brädor som vi hade funnit rester av på ladorna ute på myren. Troligen användes liknande till dåtidens uppbyggande av kojans tak.
2. Restaurering av lador. Två stycken totalt nedrasade lador upprustades enligt upprusningsplan från Norrbottens Museum.
3. Marknadsföring. Besök på Matkka mässan i Helsingfors har gjorts under januari månad.
4. Informationsmöten har hållits för bl.a. bybor under ett antal gånger. En kombinerad studieresa och informationsresa har företagits till Skiboten i Norge.
5. Paketresor inom besöksnäringen. Några paketresor är redan klara där vi erbjuder besökare att uppleva den gamla norrbottniska traditionen vad gäller slåtterarbeten. Flera av paketerbjudanden är ännu under uppbyggnad.
6. Videoinspelningen ”det fyra årstiderna”. Pågår under hela året där vi ska visa myrens olika beteenden och aktiviteter under fyra årstider.
7. Slåttermaskinen. Föreningen är pionjärer inom området att börja bruka slåttermyrar med slåttermaskin. I nära samarbete med Dorotea mekaniska AB har vi under projektets gång kommit fram till en för oss bra lösning. Maskinen är testad en första gång under senhösten -99 för att utröna om marktryck och skador på marken skulle bli för stora. Utfallet av testerna blev mycket positiva det var knappt synligt var maskinen tagit sig fram. Maskinen kommer att ha flera användnings områden bl.a. upprensning av sjöar och vattendrag, brandbekämpning på svårtillgängliga områden och transporter av olika slag till svåråtkomliga ställen. Föreningen kommer att ta på sig olika entreprenads jobb t.ex. att rensa sjöar men framför allt att skörda på olika myrar runt hela norrbotten. Första leveransen av fräken är planerad till årsskiftet -00- 01 eventuellt tidigare. Fräkenet kommer att vara färdig balat i 20 till 30 kilos fyrkants balar och kan hämtas med lastbil eller personbil med släp.